Furudal 2011

Den 8-17 februari var det äntligen dags för samojedveckan i Furudal. Jag hade inte lyckats få en egen stuga, men Louise var snäll nog och lät oss bo med henne. Eva bodde också där, så vi var tre pers med tio samojeder i en relativt liten stuga. Så över helgen kom Carina och Elin med ytterligare en hund, så nog var det trångt.. Men det fungerade relativt bra ändå och framförallt så hade vi det riktigt trevligt!!
-
De första dagarna var lugna. Och det var först på tordagen (10 februari) som det var dags för Arracs första dragprov där. Anna var hur snäll som helst som ställde upp och testade att köra Arrac på tävlingen. En mil skulle dom köra och det skulle gå under en timme för att klara provet. Tyvärr missade dom tiden med 8 min och 37 sekunder. Men Anna verkade nöjd med hur Arrac hade gått och det är ju såklart roligt och upplyftande. :)
-
Så på fredagen var det dags för utställning. Många hundar anmälda, men tyvärr låg utställningsringarna lite konstigt. Så det var svårt att se bedömningen inne i ringarna. Arrac tävlade för sista gången i unghundsklass, för den 22 februari fyllde han två är har då vuxit ur den klassen och får nu tävla i öppenklass eller bruksklass. Dom var fyra unghundhanar men bara Arrac och en till fick excellent och tävlade vidare i konkurrensen, där tyvärr förlorade Arrac där och kom då tvåa utan ck. Stort grattis till Louise såklart med Chimo som blev BIM, bra jobbat!
-
Kritiken - Mycket god typ. Bra huvud. Korrekt bett. Bra skuldra, rygg och kors. Välutvecklad bröstkorg. Fin päls. Rör sig bra. Önskar något längre steg fram. Fint temperament.
Excellent, 2 kk
Domaren - Jan Stäv
-
Lördag och söndag var det nordiskt mästerskap för samojeder. Arrac deltog inte, men jag var där och tittade på alla duktiga hundar och förare ändå såklart! Stort grattis till Karin och Janne som båda vann sina klasser med Bianca och Arracs pappa Lorry! Vi hann även med några turer på sjön och i skogen.
-
Lousie på en träningsrunda på sjön.
-
Så på måndagen var det återigen dags för Arrac att försöka springa milen under timmen, denna gång var det Andreas som var snäll nog och körde med honom. Dessa minuter man står och väntar på att dom ska komma ner från sista backen är helt olidliga ska jag tala om, det spelar ingen roll vem det är som kör honom. Så började tiden även denna gång rinna ut och de sista minutrarna är nog värst, man vet att dom måste komma vilken sekund som helst för att det ska klara det. Och så gick tiden ut tyvärr även denna gång. När det precis stod klart att dom inte skulle klara det så kom dom ned för den sista backen. Och när dom så kom imål hade dom missat tiden med 1 minut och 19 sekunder. Såklart tråkigt, men jag är ändå hur stolt som helst! Och även Andreas verkade nöjd med Arracs prestation.
-
När Arrac inte klarat milen under timmen så kände både jag och Eva att vi måste göra ett sista försök för att få ett godkänt dragprov på honom. Eva hade funderat på att köra 2x30 km tisdag till onsdag. Och hade med sig fyra hundar för det. Men när hon kom till Furudal så insåg hon att den ena troligtvis inte skulle orka det då den tiken hon var skendräktig och betedde sig inte alls som vanligt. Och vi beslöt oss då för att testa att sätta in Arrac med hennes andra tre. Två hanar och en tik plus Arrac. Man kan ju aldrig vara säker på att tre hanar ska gå ihop eller inte, men dom klarade det med bravur, Eva tog en testrunda på sjön med det "nya" spannet och det fungerade kanon. Så hon bestämde sig för att testa köra tisdag och onsdag.
-
Eva på en träningsrunda på sjön med det "nya" spannet. Arrac längst bak närmast kameran.
-
Så var det äntligen dags för start tisdag morgon. Arrac som nu hade varit med på några tävlingar stod och var helt till sig och ville bara iväg, medans Evas tre stod helt bedrövade och kollade på alla dessa människor och hundar och det såg ut som att dom bara ville försvinna därifrån (Det var deras första tävling, så det var kanske inte så konstigt). Men så började spann efter spann ge sig iväg och det blev lugnare och lugnare vid starten. Eva hade fått ett sent startnummer, så när hon väl gav sig iväg så var det inte många spann kvar. Och när jag sen släppte iväg dom så visste dom exakt vad dom skulle göra och så var dom iväg.
-
Målgång dag 1. Hector och Flora längst fram. Vincent och Arrac längst bak.
-
Det blev även här en lång väntan, och så kom dom tillslut imål första dagen med bra tid till godo och det kändes lite bättre inför nästa dag. Vi visste dock att hundarna borde vara trötta eftersom att dom aldrig sprungit tre mil på en och samma gång förut. Och så på kvällen började Arrac halta på ena frambenet. Det kändes hur skit som helst. Efter att ha klarat första dagen med bra marginal, skulle det verkligen sluta såhär? Vi gav Arrac natten på sig för att se hur han mådde morgonen efter. Och otroligt nog så hade han slutat halta, så vi bestämde oss för att köra även den dagen. Men vid minsta haltning från Arracs sida så skulle Eva bryta loppet.
-
Timmarna gick och jag hörde inte ett ljud från Eva. Vilket var positivt då det borde betyda att Arrac inte börjat halta igen och dom skulle förhoppningsvis gå imål och klara tiden. Så kom dom tillslut imål på i stort sätt samma tid som dagen innan och Arrac hade inte haltat på hela vägen! Dom hade klarat tiden och Arrac, Vincent, Hector och Flora var nu dragmeriterade och Flora kunde då titulera sig svensk och norsk utställningschampion! Den totala sluttiden för dom blev 7 timmar 49 minuter och 20 sekunder. :)
-
När vi kom hem igen till Uppsala var Arrac riktigt trött, han hade sprungit över 9 mil på en vecka.. Inte konstigt att han blev lite stel på slutet..
-
Tack alla för en underbar vecka i Furudal, och såklart extra tack till Anna, Andreas och Eva som tävlade med Arrac under dessa dagar. Och till Louise för att vi fick bo hos dig och såklart Gun som har varit så snäll och låtit Arrac träna med dina tikar hela säsongen.
-
Tyvärr slutade veckan med en otroligt sorglig olycka och jag vill sända en extra tanke till Diana och hennes flock.

Furudal

Tänkte fortsätta att berätta lite om hur det var i Furudal nu, för dom som är intresserade att läsa.
Utställning gick som sagt så mycket bättre än förväntat och det var såklart hur roligt som helst.
När man är på vissa utställningar så vinner man ju priser om det går bra, och så det den här gången. Det behöver inte alltid vara så att det är något som hör till hund just, men det är massa priser. ändå. Arrac vann ett års försäkring på folksam, en 4 kilos säck med Royal Canin foder, en uppslagsbok om hundar, en annan bok om hundar, ett sittunderlag, ca 3 kg salt, en hundleksak och någon konstig koprydnad.










I uttagningen för bästa hane. Jag och Arrac längst till vänster i ledet.

På kvällen så var det gemensam middag för alla som ville och det var riktigt trevligt. En man vid namn Håkan Nisula som har Bielkersmils kennel har kört något som heter Femundloppet 400 i Norge med sitt renrasiga samojedspann. Det är 40 mil som man kör i tuff terräng och han klarade det inom tidsfristen, och detta som första renrasiga samojedspann någonsin. Har var där och berättade om sitt äventyr och det var verkligen hur bra som helst. Han sett att berätta om allt detta var verkligen något utöver det vanliga och det blev en riktigt känslomässig berättelse med en hel del skratt och även tårar.

Både lördag och söndag så blev det mycket kollande på dragtävlingarna. En riktigt häftig upplevelse för oss som aldrig hade sett något sånt förut. Den energi som hundarna har innan och vid start och hur glada dom är för att dom får ut och dra. Helt obeskrivligt! Arracs pappa var med och körde 2 gånger 10 km och det var verkligen roligt att se att dessa hundar som så många kallar showhundarna kan gå så pass bra, det var det nog inte många som trodde innan. (Samojederna har tyvärr blivit indelade i två sorter, en som riktar sej mot drag och en mot show/utställning.) Lorry med husse kom tillslut i mål som tredje ekipage i sin klass av totalt åtta. Detta efter bara en säsongs träning. Inte illa!


Lorry med husse innan start.


Lorry med husse när dom hade gått i mål.
Lorry var fortfarande lika pigg och glad. :)

Vi träffade tyskarna flera gånger till när vi var där. Dom har en kennel i Tyskland som heter of Tagor's Dreamcatchers. I Tyskland så har dom ett lite annat system på hur kennelnamnen ser ut. I sverige så är det t.ex. Lejonbols och sen ett namn, i tyskland så är det tvärt om. Först ett namn och sen kennelnamnet. Tiken som dom vill att Arrac ska para heter t.ex. Alaskan Angel of Tagor's Dreamcatchers. Hon var välidgt fin, men saknade dock det mesta av sin päls för tillfället. Av det vi såg så verkade hon ha väldigt bra temprament. Vi fick även träffa tikens mamma som dom hade med sej, även hon verkade mycket trevligt. Så, nu ska Arrac röntgas efter sommaren någon gång och sen ska jag höra av mej till dom med resultatet och då ska dom skicka tikens stamtavla och efter det så får vi se om det blir någon parning eller inte.. Och vem vet, det kanske blir ett litet Arracbarn som kommer hem hit någon gång under nästa år om allt går som det ska. Det är ju iallafall en dröm. :)

Lite länkar från Furudal.
En artikel om samojedveckan i Dalarnas Tidningar
Resultat från utställningen
Resultat från dragtävlingarna


Johanna testade på drag med Arrac och Ville.




Sen blev det dragträning för Arrac och Ville ute på isen.




Arrac hittade en ny kompis. Det var Lorrys "sambo" Bianca.
Hon brukar inte gilla andra hundar så mycket, men hon vart mycket förtjust i Arrac.
Kanske kände hon av att det var Lorrys son? Vem vet..


Far och son. Arrac ser dock större ut än Lorry.


Arrac och pappa i kvällsolen.


Underbar bild på Ville.

Det var verkligen hur roligt som helst i Furudal och jag tror och hoppas att vi kommer åka dit nästa år igen. Det var en upplevelse utöver det vanliga med alla dessa samojeder på ett och samma ställe.


12/2 Furudal

Vi är i Furudal på något som heter samojedveckan (samojedspecial kan man kalla det). Igår så kom vi hit och bara tog det lugnt, och gick och kollade omgivningen. Testade på lite drag med båda hundarna och körde lite utställningsträning. Utställningsträningen gick inte så bra, Arrac var hur ofokuserad som helst och ville bara nosa i marken. Torrfodret jag hade med mej var inte tillräckligt gott för att avleda och köttbullarna hade jag tyvärr glömt i huset som vi bor i. Det såg inte diretk ljus ut för morgondagen då det vankades utställning.

På kvällen så var vi ute och gick i området och då stoppade en tant oss som kom från Tyskland och sa att Arrac var den finaste samojeden hon hade sett här och att hon gärna skulle vilja para honom med en av hennes tikar som hon letade hane till. Riktigt roligt såklart! Så vem vet, när Arrac om ca sex månader till ett år är röntgad och ögonlyst och allt förhoppningsvis ser bra ut så kanske det blir några Arrac valpar i Tyskland! Skulle såklart vara hur roligt som helst. Skriver mer om det sen!

Så imorse vid nio var det dags för utställningen att dra igång och vi hade startnummer 13. Olycksnummer tycker många, men tvärtom var det för oss!! Arrac ställdes i Juniorklassen där sju stycken var anmälda och alla var där. Alla fick ettor och sen var det dags för konkurrensen. Två stycken tackades av eftersom att endast fem placeras och jag och Arrac var kvar! Sen ställde han om oss i den ordningen som han ville ha oss i och han pekade fram mej och Arrac längst fram!! Sen fick vi springa ett varv till så domaren kunde kolla om han var nöjd med ordningen. Och det var han! Arrac hade precis blivit bästa junior hane på en samojedspecial! Detta med ck (certifikat kvalitet) och skulle in och tävla igen, först i bästa hane och sen i BIR/BIM junior.

Så efter att alla hanar hade bedömts så var det dags för bästa hane att utses. Tio hanar hade fått ck och skulle därför in och tävla. Vi fick springa ett varv, och Arrac passgångade hela tiden och det gick inte att få upp honom i trav. Så var det varvet slut och fem skulle tackas av och fem skulle få stanna kvar för placering. Domaren tackade av fem och vi stod kvar! Till min förvåning helt klart med tanke på hur Arrac hade skött sej det senaste varvet. Sen fick vi springa var för sej och sen tillsamans ett varv igen och sen var det dags för placering. Och Arrac blev placerad fyra! Hur bra som helst och jag kunde inte vara så mycket nöjdare! Hade någon frågat mej imorse hur jag trodde det skulle gå så hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat tro att det skulle gå så bra!

Sen var det en ganska lång väntan innan vi skulle in i finalen för att tävla om BIR/BIM junior (något som man endast gör på en sån här special och inte på en vanlig utställning). Så var det dags att gå in i finalringen. Vi började springa och allt kändes bra, men så började Arrac halta. Tyvärr med tanke på att domaren aldrig kommer sätta en hund som haltar före en som inte gör det. Så Arrac blev BIM junior och jag är helt klart nöjd ändå, även fast det såklart kändes lite snörpligt med tanke på hur det gick till. När jag lyfte på Arracs tassar när vi var klara så var det hur mycket is som helst under, och det var inte konstigt att han hade haltat. Så det är helt klart något jag måste tänka på om jag åker på en utställning ute igen där det är snö. Ta bort snön/isen under tassarna innan man går in i ringen! Jag har lärt mej min läxa iallafall. Tyvärr den hårda vägen.

För Arracs släktingar så har utställningen också gått bra, iallafall på hansidan där jag hade mest koll. En kusin till Arrac blev bästa hane och till slut BIR, och en annan släkting till Arrac blev femte bästa hane.

Arracs kritik: 1 år. Vacker och välbyggd. Normalt utvecklad. Behöver lite mer massa. Bra huvud och öron. Fin hals. Tillräckligt vinklad fram och bak. Bra päls om än något valpig. En mycket tilltalande junior. Saxbett. Bra pigment.
Bästa juniorhane med ck, fjärde bästa hane och BIM junior
Domare: Eivind Mjaerum

Arrac har även vunnit massa priser, däribland ett presentkort på försäkring hos Folksam. Riktigt bra med tanke på att det snart är dags att förnya den vi har. :)

Uppdaterar mer när vi kommer hem till Uppsala igen och bilder kommer även komma då såklart!
Ha det bra tills dess.


RSS 2.0